SV: Taaaack gumman :D haha du är så snäll. Försöker skriva låtar ibland men det brukar inte bli som jag vill, då är det inte lika roligt liksom.
Det hade inte varit roligt om alla var lika djupa som oss nej.. Fy vad tråkigt. Dock så kul när man hittar någon som man kan diskutera the real stuff med :)
Och jag snackar gärna real stuff med dig! Lilla ärtan!
Skrev precis ut ackorden till Mannen i den vita hatten och skall nu ta mig i kragen och lära mig den ordentligt på mitt ostämda piano, det blir mer spännande så...
Jag skrev precis en text som eventuellt, när klockan slagit tolv fyra gånger på tre halvtimmar, kan tänkas bli någonting liknande en typ, tjae, du vet, en låt...
Texter kan jag, flera miljarder ord. Men melodier till, hmm...
Jag har kallat mig Prinsessan Bianca sedan jag var typ fjorton, måste älska att du också gör det. För prinsessor, det är vi!
SV: Piano är fint.. Jag spelar också piano, har hört att prinsessor med långa fingrar gör det. Mina är långa, så jag gör det. Gitarren vill inte riktigt samma som mig när jag försöker spela på den. Tror inte riktigt den stämmer överens med melodin inom mig.
Oh ja, ATT du är en prinsessa, lilla sötnos! Vacker som en sommardag :)
Piano hatade jag när någon annan försökte lära mig det. Så är det ofta med mig. Saker jag inte kan, som någon annan vill lära mig, tycker jag inte om. Jag får hellre ryck, bestämmer mig för att lära mig det och gör det helt själv tillsammans med min kompis internet... Det är antagligen därför jag och gitarren inte fungerar heller... För spela gitarr kan jag inte bra och det jag inte kan bra blir automatiskt tråkigt.. Hmm...
Det är fint att få höra sånt ibland. När man är så jädrans dålig på att tro på det själv.
No 90 Kleist - till er tjänst
No 90 Kleist men bara så ni vet - jag kommer rymma härifrån
Börjar någon slags tolkning på vad som senare kommer att bli startskottet på Glöm inte bort mig-serien. Fotar Terese med pappersblommor fastklistra...
För att jag är livrädd
För att jag inte skrivit på så länge
För att Maja fortfarande längtar
Jag jobbar med ångest liksom så ofta i juli, är besatt av allt som är orange och låtsas att det är fredag när det egentligen är måndag. Deklarerar ...
Än finns det tusentals tårar kvar och de är dina att ge vem som helstDe är de dyrbaraste smycken du har så be aldrig om ursäkt igenPanikhänger med klassen, kan inte riktigt fatta att det kommer till ett slut. Allt är fint trots ett brev skrivet p...
Where there is desire there is gonna be a flameWhere there is a flame someone's bound to get burnedBut just because it burns doesn't mean you're gonna dieYou've gotta get up and try
Tar mig igenom skolstressen och dansar min sista dansu...
When we all had new Iphones but no one had no one to call...
Det där jag inte tror kan hända - händer.
Och han där jag inte tror finns - finns.
För det där jag inte tror - tror visst på mig.
Brighton, UK.
Vi åker dubbeldäckar...
En bekräftelseknarkande, egenkåt allroundkonstnär – besatt av ord, kylskåpsdans och suddiga förgrunder. Med ett hjärta som pulserar och en sen tonårsrevolt.
Om att få vara och inte ständigt vilja bli. Om att inte verka svår men ändå vara det.