Jag vet inte varför, fick bara en våldsam lust att lägga upp den snyggaste bilden i hela min dator.

Lite spontant sådär.

Den borde ramas in den där bilden.

Guldram.

Minst.

  2009, älskade, förbannade, jävla, bästa år.

Kärlek på Carl Norén.

Författaren till min rubrik.

Jag har stängt in mig på mitt rum, tänt alla ljuslyktor (trots att det tar emot) och slagit mig ner framför datorn.

Jag skall skriva på min bok.

Det känns väldigt höstigt och mysigt just nu och jag gillar det.

Kan knappt vänta tills jag köper tjocka knästrumpor och halsdukar i skumma färger.

Nu kom Håkan in här också.

Tja, han får väl ställa sig jämte Carl.

Och du behöver inte oroa dig om de där fyrtio sidorna.

Du kommer inte läsa mer ändå.

För den är inte till dig längre.

-.Om himlen finns är jag förlorad.-

Jag startade den här sista sommarlovsdagen på precis samma sätt som jag startade den för ett år sedan.

Med pannkakor.

En klassiker.

  Idag älskar vi löckigt hår bestämde jag precis.

Nu skall jag försöka pussla ihop alla brödpåsar jag visade igår.

Blir nog tillsammans med Oskar Gyllenhammar.

Han är poesi han.

Förövrigt, ännu en bild i tidningen som var min hittade jag i morse.

Lokalkändis, hej hej!

Visar senare.