så jag sover för lite natten innan men vaknar ändå taggad. min fina kusin hämtar upp mig och vi åker bil, fotar laholmskyltar, surrar, gpsar och lyssnar på rix fm med samma låtar om och om igen - i nära hundra år innan vi äntligen anländer till destinationen. dagarna är tänkta att spenderas på islandshästgård i skåne tillsammans med annan kusin som jobbar med hästarna som vunnit vm. inte lite coolt.

första dagarna hinkar vi te, fixar med alla hästar, mockar, fodrar, släpper in och ut hästar, rider, åker fyrhjuling över vattendrag och myser allmänt asmycket.

nyårsaftons förmiddag spenderas i kristianstad med shopping, mathandling och allmänt span. väl hemma börjar kocken med nyårssupén medan hanna och jag kör ut mängder med hö till hästarna samt smäller raketer i hopp om att de ska vänja sig. sådanat är dock inte fallet. så efter trerätters, massa prat,  dans på soffstöd, skål, mys, prat, happy-new-year-låtar, mer skål och gott nytt år och grejer - får vi dra på oss overaller, åka fyrhjuling och leta hästar. ganska mysigt faktiskt, nu när det gick bra med alla...

nyårsdagen spenderas i soffan med stora skålar popcorn, kladdkaka, glass och te. vi hoppar helt över all middag den dagen och ser enormt många filmer. någonting återkommande under alla dagar.

sista dagen bjuder på relativt bra ljus för fotografering. jag totalförälskar mig i skånehus och stenstall och ville verkligen inte åka hem.

hästarna är allmänt awesome, biter varandra och jag klickar oförskämt bra med hunden... ja, erik - en hund!

vi släpper ut hästar, fodrar alla boxar, dansar till radion och sedan gör vi det bästa under hela skåneresan - driva hästar. vi sitter tre personer på en fyrhjuling och åker bakom en flock. jag försöker fota det, ber en bön att inte tappa kameran eller förslagsvis själv trilla av. det går bra, alla hästarna springer till sist åt rätt håll och jag lägger ner kameran.

och medan jag tar några halvprovocerande bilder pratar elin och hanna med mysgubben.

sedan driver vi tillbaka alla hästar utom en som jag sedan rider på. det mesta går bra tills vi går omkull i en galoppbacke. en erfarenhet rikare - som linnea säger. och när både jag och hästen slutat skaka, inga skador uppfattats och vi ridit tillbaka är det elins tur att rida en vmhäst och hanna och jag åker bakom med fyrhjuling och världens bästa bilder blir det inte men jag älskar att åka fyrhjuling. mer än allt. typ.

och elin lagar mat och jag blir kär i smörstekta champinjoner och ingen vill inse att vi snart måste åka hem. så vi gråter och kramas och lovar att komma tillbaka oerhört snart.