För två år sedan skrev jag mitt första inlägg här på bloggen, any blogg, anywhere.

Då regnade det och jag gillade det.

Lade in alla Kent-skivorna på datorn som belongs to my morbror, gjorde jag också.

Och var väldigt osäker på bloggbanan..

Tydligen hade det svarta djuret innanför skärmen precis tryckts fast och jag använde uttrycket kuppo.

Som ett substitut för pucko.

Varför slutade jag med det egentligen..

  Så såg jag dessutom ut, i röda tulpanbyxor..

Inga bröst hade jag heller, ser jag nu.

Och av påsarna under ögonen att döma sov jag nog inte så mycket på nätterna heller..

Hepp, hepp.

Låt som känns ganska ironisk till tiden är Pinks Who Knew.

If someone said two years from now, you'll be all gone..

Ha.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

No 90 Kleist - till er tjänst No 90 Kleist men bara så ni vet - jag kommer rymma härifrån      Börjar någon slags tolkning på vad som senare kommer att bli startskottet på Glöm inte bort mig-serien. Fotar Terese med pappersblommor fastklistra...

För att jag är livrädd För att jag inte skrivit på så länge För att Maja fortfarande längtar   Jag jobbar med ångest liksom så ofta i juli, är besatt av allt som är orange och låtsas att det är fredag när det egentligen är måndag. Deklarerar ...

  Än finns det tusentals tårar kvar och de är dina att ge vem som helstDe är de dyrbaraste smycken du har så be aldrig om ursäkt igenPanikhänger med klassen, kan inte riktigt fatta att det kommer till ett slut. Allt är fint trots ett brev skrivet p...

  Where there is desire there is gonna be a flameWhere there is a flame someone's bound to get burnedBut just because it burns doesn't mean you're gonna dieYou've gotta get up and try     Tar mig igenom skolstressen och dansar min sista dansu...

  When we all had new Iphones but no one had no one to call...   Det där jag inte tror kan hända - händer. Och han där jag inte tror finns - finns. För det där jag inte tror - tror visst på mig.   Brighton, UK. Vi åker dubbeldäckar...