Ibland blir jag rädd. Att kreativiteten skall svika mig. Att det inte skall bli så bra som jag önskade, att fragmenten aldrig skall smälta samman. Liksom du och jag aldrig kommer göra. Som Säkert!s fras: "Och det här är vad som äter mig - helt och hållet ska vi aldrig smälta ihop."

Blir rädd att jag en dag skall stå med halvfärdiga texter och en obotad längtan om att en dag bli någonting stort. Rädd för att inte rädda världen, rädd för att bli som någon annan.

Jag är alltid lite rädd när jag träffar nya människor. Rädd att det skall bli tyst, rädd för vad de skall tycka om mig. Om de skall tycka om mig, om de tycker någonting alls. Rädd för att bli någon människor bara går förbi. Rädd för att bli någon de inte kommer ihåg.

Lite rädd blir jag när jag skall fota andra, fota åt andra. Som från början säger att jag är duktig. Tänker alltid: "vad vet du om det, jag kanske misslyckas den här gången?" Och jag har så förbenat svårt att tro på vad andra säger. Egentligen är det väl bara kommentaren: "säger du att du inte kan en gång till hänger jag dig upp och ner!" eller möjligtvis: "det där är bara bullshit, och säger du någonting annat tänker jag dänga dig i golvet." som sätter sig, lite. Som inte rinner av med en gång.

Lika stor som rädslan är att bli som någon annan, att inte sticka ut lika mycket - är ibland undran om varför jag inte vill vara vanlig. Varför jag inte vill gå klart gymnasiet, ta mina betyg, utbilda mig till ingenjör, gifta mig, skaffa barn, bo och leva ett relativt vanligt och tryggt liv. Lika ofta tänker jag att nej, det är inte sådan jag är.

Och som jag precis diskuterade fram med Galinda, min otroligt kloka vän. Aldrig är man riktigt nöjd med vem man är och vad man presterat. Alltid trampar man någon på tårna, alltför ofta sina egna.

Men nej, jag är inte så orolig som jag låter. Jag blir någonting stort en dag - jag är säker. Trots att Jante säger att man inte får säga så om sig själv. Nej, man skall tycka illa om sig själv. Jante kan dö. Alternativt dängas i golvet. För det är inte värt det. Nej, det finns å mycket annat som är så jädra mycket mer värt!

Som sådant där till exempel.  

 

matilda

21 juni 2012 11:37

Du är FANTASTISK!

http://hejbus.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

No 90 Kleist - till er tjänst No 90 Kleist men bara så ni vet - jag kommer rymma härifrån      Börjar någon slags tolkning på vad som senare kommer att bli startskottet på Glöm inte bort mig-serien. Fotar Terese med pappersblommor fastklistra...

För att jag är livrädd För att jag inte skrivit på så länge För att Maja fortfarande längtar   Jag jobbar med ångest liksom så ofta i juli, är besatt av allt som är orange och låtsas att det är fredag när det egentligen är måndag. Deklarerar ...

  Än finns det tusentals tårar kvar och de är dina att ge vem som helstDe är de dyrbaraste smycken du har så be aldrig om ursäkt igenPanikhänger med klassen, kan inte riktigt fatta att det kommer till ett slut. Allt är fint trots ett brev skrivet p...

  Where there is desire there is gonna be a flameWhere there is a flame someone's bound to get burnedBut just because it burns doesn't mean you're gonna dieYou've gotta get up and try     Tar mig igenom skolstressen och dansar min sista dansu...

  When we all had new Iphones but no one had no one to call...   Det där jag inte tror kan hända - händer. Och han där jag inte tror finns - finns. För det där jag inte tror - tror visst på mig.   Brighton, UK. Vi åker dubbeldäckar...