Direktlänk till inlägg 17 januari 2013
och hon drömmer om en blå fraktsedel med destination himlen och så gråter vi till det. gråter tills ögonlock är svullna och tårar svider. och dagen efter sitter det fortfarande kvar, en tanke och så står jag där igen - gråtandes. men det var så hiskeligt vackert alltihop.
jag försöker skratta ändå. ler finurligt och spelar 113 officerare för henne och jag vet inte riktigt om hon förstår genialiteten i den. om det ens finns ett sådant ord - genialitet.
tittar på klippet från när vi i somras drog ut ett pa på altanen och hade utomhusspelning för hans pappa. hur hans vän kom under spelningen och vi inte märkte det och vrålade på som vore det för våra liv med fotvinklar åt tretton håll.
"Vem har sagt att livet är rättvist - vem har sagt dessa ord?
Vem har sagt vi lever i frihet i vår fjällhöga nord?
Ja inte var det jag, kanske var det du, ja inte var det jag."
s. andersson
"113 officerare passar även om det inte är 1700-tal och krig"
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | 5 |
6 |
||||
7 | 8 |
9 |
10 |
11 | 12 | 13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 | 18 |
19 |
20 |
|||
21 | 22 |
23 | 24 | 25 |
26 | 27 | |||
28 |
29 | 30 |
31 |
||||||
|