Dag 5.

Mitt bara mitt i hela världen.

"Varför har du det så stökigt?"

"Det är inte stökigt, bara mycket"

I rymden finns inga känslor.

Jag har ett eget rum, en plats där jag och min personlighet får skina igenom som allra bäst.

  Mitt rum är en enda stor färgexplosion. Precis som jag.Ovanför prinsessängen hänger tre tavlor. En som Terese har gjort med bilder på mig och henne och med braattkommaihågtexter (:

Och en annan som jag själv gjort. Enkelt. En kanvasduk, målad svart med vit text tryckt på med färg. Vit färg. Just a reminder. Det är skillnad på att vara vid liv och att leva.

Och så en tredje, levande bild. Från i somras. Från en photoshoot i Danmark. Gah, just frkn awsm!

  Massa förvaring. Och en vertikal garderob. Min horisotella garderib (läs golv) syns också. Och så detaljer, massa detaljer :D

  Aw, hela familjen Bukowski. Och en prinsessklänning i ett fönster. Spexigt.

  Har ett skrivbord som sträcker sig från vägg till vägg. Massa plats för symaskin, sytillbehör, massa pyssel, dator och extremt massa skumma prylar.

  Än en gång, a reminder.

  Som man dessutom kan spexa med om man vill få Han hära på bra humör ;)

  Julklapp från fina, fina superhjälten.

  Och självklart massa, massa ljuslyktor som en gång användes för att lysa upp en kärlek jag en gång kände för en man med en rygg att förundras över.

Jag har inte tänt dem sen dess.

Fredagskvällen var vara väldigt awesome.

Jag mötte upp fina Lina som bjudit in mig till sitt slott.

Vi lärde oss att Sverige fick högertrafik tredje spetember 1967.

Och att ljusstryka möts i enheten candela.

Sen pratade vi också.

Om hur uppochner världen är.

Då människor man alltid trodde skulle finnas där.

Inte längre.

Gör det.

Och om andra livsomväldande saker.

Och det var bara väldigt fint.

  Jag såg du på stan igår

Du såg ledsnare ut än då

Jag skrattade mig till sömns

Vilken jävla lögn att det ska vara den lättaste tiden

Vem sa att det skulle vara lätt

Vakna för fan

I hennes små skor fick vi båda leva, min älskling och jag

Älskling jag lovar dig en vacker dag, en dag då allting blir bra

Du kan vara stor, jag rymmer dig 

  It takes a fool to remain sane

Dag 4.

Lite bättre.

Världen är en jävla skitplats. Ingenting går vägen och helst av allt skulle jag vilja dra min fula badmössa över mitt fula hår och aldrig ta den av mig. Det tar slut här. End of this fucking, meningslösa, story.

Jo. Ibland suger livet rätt hårt.

MEN!

Min filosofi, ta en dusch. Låt skållhett vatten rena dig från ångest, tårar, onödiga tankar, självdestruktivt beteende. Låt tårna se ut som en russinfamilj, nynna på en Trafik-Trolle-Låt och tvätta håret med schampo som luktar lycka.

Sen känns det mesta i alla fall lite bättre.

Musik.

Att gråta till. Att gråta över. Att få känns sig liten och maktlös inför. Tårar som sitter i ögonvrån men som vägrar släppa trots att tårsäckarna borde svämmat över för länge sedan.

Lossnar.

Med.

Musik.

  Det är då som jag alltid sagt!

Musik plus Bad.

 Ja, bilderna hade lika gärna kunnat vara tagna igår.

Men varför jag har öron mitt på huvudet, vet jag faktiskt inte.

Men säkert hade jag någon genomtänkt tanke med detta, två bast gammal.

Dag 3.

Dagen idag.

Har vart helt stört bra. Jag vet inte exakt varför men vet att jag hade en extremt roligt matrast tillsammans med smått udda själar.

I bussen, hela vägen till skolan satt jag och log. Vet inte varför. Eller smskonversationen med en fina tjejen höjde väl stämningen. Eller?

Jag och Maja hängde av oss jackorna, pratade om helgens planer och nämnde Oscar. Och jo då, in genom dörren kommer han. När man pratar om trollen så… Eller hur var der?

Helt plötsligt blev vi attackerade av andra goa människor (läs Anders och Joel) som slog sig ner vid vårt bord. Och jo, vääääldigt kul hade de åt att jag torkade bort smör från ett knäckebröd med en servett. Så roligt man kan ha. Eller?

Detta för att det låg smör på ovansidan, vilket är fel. Dessutom åt jag morötter av den anledningen att de hade fin färg. Någon sa, den är brandgul. En annan sa, det är en morot.

”Sitt ni i era små fyrkantiga boxar”, sa jag.

Självklart togs ”jag ska inte rösta på dig när du blir diktator”-kommentaren upp och ”hur många elefanter är det nu?”.

Överväger att börja tänka innan jag talar.

.tänk.

Jag har kommit fram till att INTE göra detta, då ni alla hade missat många skratt under dagen.

”Det krävs någon som är smartare än dig för att förstå hur smart du egentligen är. Det är därför du förstår hur smart jag är, Joel. Det var positivt alltså.”

”Jo, jag fattade det.”

Sedan var mina ytterkläder minst sagt populära att testa. Fint med röda vantar med rosett, serni ;)

”Hon har inte så bra koll på sina kläder.”

Jo tack, det lät ju bra.

Och inte nog med det, jag gick även in i en dörr, vilket avslutade en kort, intensiv och händelserik rast.

"Och din första impuls var att skicka ett sms och berätta det?!"

We like it!

Jag gjorde även min egen "I rymden finns inga känslor"-flaska.

Hur awesome?!

FRKN AWSM!

Spexigt ;)

Om jag blev stolt och glad och helt jävla cplycklig?

What? Vad får du det ifrån? :O

    It's a beginning...

It's a beginning...

Tack för din medverkan.

Vinnaren kontaktas via mejl tisdagen den 22 februari.

  http://www.rockfoto.nu

GAAAAAAAAAAAAAAAAAH

OCH JAG HAR SOLEN I

ÖGONEN OCH SPILLD MJÖLK

ÖVERALLT

Fast det är snöigt och slaskigt och grått.

Käft.

Det ger jag fan i.

För nu jävlar ska hjärtat vibrera!