jag är helt inställd på att det är fredag imorgon. jag kommer bli besviken.

värmer tortillas. saknar min bror fast han sitter i samma hus. han säger alltid tortijjas. jag är lycklig över att vara hungrig och äta och att magen behåller någorlunda form genom måltiden och exploderar först efteråt. mediciner gör mig illamående. men jag är liksom skönt glad ändå.

jag visade ett bildprojekt idag. glömde sofia. viftade med ett finger. flummade ur. vi skulle fota panorama. det gick inte alltför bra. fick kommentaren att det kan vara mina sämsta bilder genom tiderna och jag kan bara hålla med. men imponerande var att jag klippte ihop tjugosex bilder istället för sex. men vi underhöll oss på annat sätt.

och vi citerade robin pålsson i tack gode gud och demonstrerade och skrattade tills sådär pipiga ljud bara återstod och läraren inte riktigt visste om han skulle be oss samla oss eller inte. sofia skötte hela lektionen och jag skrattar i detta nu av frågan om sofie och sofia är tvillingar.

ikväll ska jag titta på bonde söker fru och grey's anatomy. mamma har visat mig värsta bästa artisten och varenda låt innehåller fraser jag måste le åt eftersom de är så jäkla träffande. blir sjukligt sugen på att göra ett arbete om en av dem... funderar på om jag skulle kunna få in det i talet vi skall hålla på svenska b nationella.

synonymer.se är min favoritsida. frågar aldrig om ord jag inte kan - slår upp dem och verkar jäkligt bildad.

nu ska jag plugga. hahahahahahahaha. skriva önskelista. ja.

för vi tar tåget när jag fått rusa av mig och pratar om brighton innan vi går av på perrongen och ljuset och kylan och det är sånt där musikvideoväder och jag bara älskar det. av hela mitt hjärta, alla vener och nerver. fullkomligt älskar det.

och eftersom maja säger att jag är snygg så tror jag på det och dansar runt i plommonlilaröda stuprör och svart transparent blus och docs och tycker att alls hår blir så ofantligt vackert i motljus och överexplosion och jag vet inte ens om det är ett ord men han frågar om det är en bra dag och det är det.

vi går runt på mässan bland montrar och försöker bestämma vilka seminarier vi vill gå på och någon pratar om twilight och sexiga könsroller och det känns bara pinsamt att någon orkar bry sig och jag säger att den vita mannen väl någon gång kan få vara stereotypen och att man inte måste göra edward småfet och ge honom pigmentfläckar i ansiktet bara för att inte trampa någon på tårna!

och fanny och jag går bananas på bokmärken och omvänd diskriminering och funderar på hur någon i en monter hellre står och pratar med sin kollega än förklara för oss vad de sysslar med.

och seminariet är så knasigt att erik och mattias somnar och jag försöker mig på vardagspoesi och skriver långa listor om vad jag vill uppnå och göra och vad jag absolut inte vill göra och läraren tror jag är en drömelev för hon får för sig att jag antecknar. heh. eftersom jag inte ens förstår hälften om vad de säger.

vi hittar snö i göteborg och jag blir lycklig och det ligger en fimp jämte mina skor och människorna på bild är sådär udda och konstiga och alldeles fantastiska på samma gång och vi äter och spontandansar och äter varandras mat och någon tvingas se möjligheter och mina skor är de finaste genom tiderna.

och solen skiner och det är lagom kallt och jag älskar det och vi går ute och pratar om igår och jag visar dem cdcentralen och frossar i fler hellström och jag känner mig världsvan som kan lokalisera mig och förklara att starbucks ligger nära. och jag är en vardagshjälte och hjälper en mamma att få upp barnvagnen på spårvagnen och visar en tant hur man får igång vattenkranen på toaletten och ger pengar till de där som spelar hela dagen vi är där.

och erik tar med oss på studiebesök till sitt andra hem naturkompaniet och vi vet inte riktigt om han skäms över oss eller inte men han blir kär i en jacka och jag hittar en som liknar min. sedan spexar jag i en spegel och då gör de andra de också och nä, ingen skäms riktigt för någonting. 

och fanny blir lycklig för jag visar henne beyond retro och jag säger "jag vill ha den här!!" a la agnes i disciple me och hon som jobbar där hör det och känner igen sig men när jag provar klänningen är jag för bred för att få igen dragkedjan men det gör mig inte så mycket eftersom det är en bra dag och någon annan kommer älska den. fanny provar en picassoklänning och jag någonting vi inte riktigt kan sätta fingret på. om den skulle passa i musikalen. och sista klänningen är tantig och härlig och man ser sådär yeahsnyggsmal ut fast man måste sy in den eftersom jag inte har så stora bröst men så kommer erik tillbaka och kramar mig för länge och sedan köper jag inte klänningen ändå.

och eftersom någon igår sa: "du åker ju snowboard? du är en typisk snowboardåkare! baggyjeans och söt och tuff på samma gång..." och eftersom jag just där önskade väldigt hårt att jag åkte snowboard så är jag tvungen att ta en bild av min ännu okända talang. eftersom jag är en sådan person... tydligen. och vi träffar aldrig persbrandt så jag lär aldrig få veta hur han tänkte.

jag får springa till tåget och hinner inte säga hej då ordentligt men det är lite bra för jag hatar avsked men ringer honom sen för att. ja bara för att och vi pratar om att dagen var i världsklass liksom gårdagen och bestämmer att morgondagen skall bli likadan. i världsklass alltså.

skönt är det med folk man vet ställer upp - som finns utan krav och spontant låter sig bli upphämtade för en tur till en födelsedagsfarmor med fina händer och ett häng på maxi. för att sedan laga mat, prata om fina, framtid på kullen i skogen vid savannen och sms man glömt berätta om och bästa maten genom tiderna: köttfärssås och makaroner - fint!

reflexskärmen hämtade jag ut häromdagen - den råkade heta manda.... awesome!

köttfärssås med sked i skål och herrljungacider.

och vi sjöng singstar och åt upp resterna av världens godaste kaka och var inte alls tragiska men tillsammans och gav upp när ögonlocken inte lämnade någonting åt synfältet och då körde jag hem henne - lyckliga att vi i alla fall har varandra.

ey! göteborg med hela trettiofyramannaklassen! yay!

dagen började med häng på studentmässan där festis, clementiner, information, kataloger och små fina tygpåsar samt diverse pussar utdelades och togs emot. fett bra.

och vi var snyggare än hållbart som vanligt.  

mat stod på tur. en fågel flög över våra huvuden och de skrek och jag skrek efter och killen med apelsinjuice några bord bort skakade på huvudet. erik gick bananas med jill johnsson eller hennes musiker eller någonting. vi andra spexade på en toalett. söta anna hade smått panik hela tiden då göteborg är större än hennes gård, "hemma på går'n, där kan jag gå rakt fram", som hon sa. hehe. och jag framstod som världsvan och pekade ut mötesplatser där vi möttes de första gångerna i våras och maja log sådär snyggt så man dog lite och jag skrattade och himlade med ögonen och sa "nej anna! du ska inte gå på den spårvagnen! vi ska åka med tvåan!!"

som tradition var vi sena men hann ändå före alla andra till dagens andra (eller tredje) äventyr.

och jag fotade ögonblicksbilder när fina klassen icke instruerat eller inövat gjorde hjärtan ovanför sina huvuden - inget konstigt alls.

och maja min följeponny och jag var långa och snygga på samma gång.

och resten av världen aka martina, tilda och fredrik ville också vara med.

fredrik och jag lämnade avtryck. under en hylla. så att de aldrig hittar den. vi skall visa den för våra framtida mammor om femton år.

        jenny var ledsen eftersom ingen förstod hennes poesi och ropade på mig. som förstod. såklart.  

och jag skrev på en vägg.

i paradiset la vi oss. lyssnade på vågorna, lät sackosäckarna forma sig efter oss, tittade på molnen, en fimp och en meteorit eller någonting liknande. en guide stannade tillsammans med en annan klass utanför och pratade. vi låg kvar. och applåderade när han var klar. han var inte så upphetsande. men han hade fina glasögon.

erik och mattias gullade sig a la "fredagskväll framför tvn" och fanny var världssöt och lycklig med lysande ballong.

ganska så awesome vill jag lova.

imorgon skall jag hålla ett demonstrerande tal på låtsassvenskamässan.

om hur man använder en adrenalinspruta - en Anapen.

inte var dag det sker.

jag har bakat världen i särklass och genom tidernas godaste kladdkaka. jag menar - jag hade betalat för att äta den på café! (fast att jag aldrig fikat på café eftersom jag är så jäkligt allergisk men det är bara ne parentes)

den är liksom fast och slajmig och smetig i botten och mer kakig på ovansidan. och se sylvassa ströbrödskanterna - my god!

så jag tänker fortsätta äta kladdkaka, kommentera linneas blogg och äta glass med gaffel för jag tror att jag är något och det är jag.

och imorgon skall jag skratta... bland mycket annat... hehe.

slut på viktig information.

i matsalen bryter en diskussion ut - liksom oftast. handlar idag om hästens riddares framtida barn. maja min följeponny och jag smider planer på vad vi ska göra för skit när vi passar dem [om vi mot all förmodan skulle få göra det alltså...]

maja, "JAAA! Vi skulle låta dem dricka icke ekologisk mjölk!"

erik [h.r] *spänner ögonen i maja*, "Så... du tycker det är värt att hämnas på mig genom att döda en hel värld?"

maja *utan minsta betänketid*, "Ja! Lätt!!"

åh. kärlek.

♥  

Nicest Thing - Kate Nash

lyssnar på den nu liksom som för tre år sedan. och två år sedan. slår mig att texten skulle jag kunna ge till alla mina älskade, älskare och alla andra jag någonsin varit nästan med eller bara drömt om eller hoppats på. för det är så jag älskar. så brutalt mycket. helt och fullt. på gott och ont. mest ont.

men det lilla konstnärshjärtat slår vidare. går i bitar. igen. och igen. men pulserar. som lasse säger.

"...inom det artistiska och konstnärliga. Där man inte tjänar pengar alls, där vill jag jobba, haha! Jag vill jobba för kultur på något vis. Vi är lite kulturfattiga i Sverige, jag vill sprida förståelse för vad kulturen ger. Många har svårt att se värdet i en föreställning hellre än en fin middag. Det beror på hur man ser det, en föreställning kan ge själsföda. Att dansa och sjunga har vi alltid gjort, sedan vi var neandertalare."

Nathalie Nordquist