...och har haft den tillräckligt länge för att det skall räknas...

...på älskade, konstiga, skumma, bästaste, skönaste, verklighetsbefriade, underbara The Ark.

Självklart med Ola Salo i spetsen.

Finaste.

Han vill jag så gärna träffa.

Hans sommarprogram var det bästa och Lisa drog paraleller mellan mig och han, det var stort!

Hon kände tydligen honom.

Det vill jag också göra.

  Slutar när de är på topp.

Respekt!

Jag skall nog göra en lista på svenska kändisar

jag har en mer eller mindre crusch på.

Det känns tjejigt och bra.

Här har ni den första!

Ola Salo var med i tack fär musiken för två veckor sedan och fick frågan:

"Om du får välja en artist som skulle göra en cover på en av era låtar, vem skulle det vara då och vilken låt?"

Han svarade då ganska snabbt:

"Carola."

"Och vilken låt?", fortsatte frågan.

"Breaking up with God."

Klockrent. 

And that's just how it is
And how it's always been
It's where my reason stops
And something else comes in

Tiden går och jag sitter fortfarande hemma med rinnande ögon, tät och kliande näsa och hopplös trötthet.

Hittade precis ett nytt album med Miss Li som jag inte lyssnat igenom än.

Blir nog det jag sysslar med en stund framöver..

Vore fint å ha lite energi till å öva på lite miniprov, men gaah.

  Det är liksom jag och sen är det inte det.

Hur wierd?

Morgonen var skum.

Men nu har jag skrivit av mig i svarta böcker och fått ut ord på vita blad.

Det känns alltid lite bättre efterråt.

Och så vill jag dansa i en musikvideo till en KentLåt på en strand.

Kom jag på precis.

Det vore ju ballt.