Direktlänk till inlägg 23 juni 2013
Och hela dagen andas dagen efter. Så vi mjukstartar med film vid halvtolvtiden och sedan steker vi multum med pannkakor och äter uppe för att kunna se ut på dagen efter-vädret som när som hotar med regn men det gör inte mig någonting, värre med fröken solsken men när pannkakorna liksom filmen är slut drar jag ut en madrass på takekterassen och hon säger att jag ser alldeles lycklig ut och så ligger vi där under alla täcken tills det obarmhärtigt börjar regna och då får vi dra in alla saker igen och cruscha i soffan eftersom det är dagen efter och då är det tillåtet att inte göra någonting.
Fast sen är jag dum i huvudet och går ut och springer. Halvvägs undrar jag vilket kromosomfel eller vilken bokstavskombination jag lider av som tvingade ut min sömnabstinenta kropp på denna gräsligt tröga aktivitet. Men jag kommer hem levande, aningen mer rödflammig än innan och tänder grillen. Och grillade. Varpå denna kommentar fälls:
"Jag fattar inte hur det kan vara så svårt! Det borde ju inte vara det! Eftersom alla män klarar av det!"
Och vi tittar på alla videodagböcker från Brighton och jag sprangier ut och jagar fåren ur trädgården som inte blir lika rädda som jag hopaas men det mina vänner, det är en annan historia. Liksom vad som hände dagen/natten innan.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 | 4 | 5 |
6 | 7 | 8 |
9 | |||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 |
23 | |||
24 |
25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 |
|||
|