så jag sover för lite natten innan men vaknar ändå taggad. min fina kusin hämtar upp mig och vi åker bil, fotar laholmskyltar, surrar, gpsar och lyssnar på rix fm med samma låtar om och om igen - i nära hundra år innan vi äntligen anländer till destinationen. dagarna är tänkta att spenderas på islandshästgård i skåne tillsammans med annan kusin som jobbar med hästarna som vunnit vm. inte lite coolt.

första dagarna hinkar vi te, fixar med alla hästar, mockar, fodrar, släpper in och ut hästar, rider, åker fyrhjuling över vattendrag och myser allmänt asmycket.

nyårsaftons förmiddag spenderas i kristianstad med shopping, mathandling och allmänt span. väl hemma börjar kocken med nyårssupén medan hanna och jag kör ut mängder med hö till hästarna samt smäller raketer i hopp om att de ska vänja sig. sådanat är dock inte fallet. så efter trerätters, massa prat,  dans på soffstöd, skål, mys, prat, happy-new-year-låtar, mer skål och gott nytt år och grejer - får vi dra på oss overaller, åka fyrhjuling och leta hästar. ganska mysigt faktiskt, nu när det gick bra med alla...

nyårsdagen spenderas i soffan med stora skålar popcorn, kladdkaka, glass och te. vi hoppar helt över all middag den dagen och ser enormt många filmer. någonting återkommande under alla dagar.

sista dagen bjuder på relativt bra ljus för fotografering. jag totalförälskar mig i skånehus och stenstall och ville verkligen inte åka hem.

hästarna är allmänt awesome, biter varandra och jag klickar oförskämt bra med hunden... ja, erik - en hund!

vi släpper ut hästar, fodrar alla boxar, dansar till radion och sedan gör vi det bästa under hela skåneresan - driva hästar. vi sitter tre personer på en fyrhjuling och åker bakom en flock. jag försöker fota det, ber en bön att inte tappa kameran eller förslagsvis själv trilla av. det går bra, alla hästarna springer till sist åt rätt håll och jag lägger ner kameran.

och medan jag tar några halvprovocerande bilder pratar elin och hanna med mysgubben.

sedan driver vi tillbaka alla hästar utom en som jag sedan rider på. det mesta går bra tills vi går omkull i en galoppbacke. en erfarenhet rikare - som linnea säger. och när både jag och hästen slutat skaka, inga skador uppfattats och vi ridit tillbaka är det elins tur att rida en vmhäst och hanna och jag åker bakom med fyrhjuling och världens bästa bilder blir det inte men jag älskar att åka fyrhjuling. mer än allt. typ.

och elin lagar mat och jag blir kär i smörstekta champinjoner och ingen vill inse att vi snart måste åka hem. så vi gråter och kramas och lovar att komma tillbaka oerhört snart.

så jag bjuder dem på fika, blir generad när de säger till honom att vara på och hon ropar att jag är singel. sen får jag sortera papper och klistra igen kuvert för att få skriva ut nära en miljard boksidor som är mina.

så jag stoppar i tjocka, ensidiga blad i vadderade kuvert, skriver adresser på och klistrar igen. hoppas.

tänker på min låg- och mellanstadiebästis. hur vi skrev berättelser i vikböcker och skrev rabén & sjögren ovanför titeln. känns lite konstigt, att jag tio år senare skickar ett seriöst bokmanus till dem.

sedan söker jag en skola i santa barbara och tänker att jag får vänja mig vid solen. inte kasta sten emot den för jag hatar den. bad romance är en bra låt - i alla versioner.

så jag springer sista biten hem. är öm i högerfoten efter gårdagens vurpa med hästen. trodde jag skulle bli pigg av promenaden. längtar tillbaka till skåne. skriver arga texter i worddokument jag antar jag inte borde publicera men överväger det ändå.

kontentan av texten är i alla fall att det måste finnas någonting mer än allt som är nu. att jag ska långt härifrån, göra min grej och bli ännu mer awesome.

så jag kollar igenom bokmanuset igen, skriver ett följebrev - fast besluten om att inte ge upp, i alla fall aningens hoppfull fortfarande. söker jobb på roliga ställen - fanatiskt tror jag det måste finnas någonting annat än tråkiga, struliga jobb. imorgon skall bjuda på choklad-på-choklad-fika och försöka inte ha några förhoppningar. inga förväntningar heller för den delen, blir bättre så.

nedan följer två supersnygga bilder på mig. för fan vad trött jag är på smutsigspegel+blixtbilder. gah.

åh, herre min get. fan vad jag tror att jag är något.

Den tjugoåttonde december var det dags igen - att fira Gott Gammalt År!

började med finbesök av maja och sofia. ni kanske tror att vi är snygga egentligen men det är vi inte. bilden till höger säger allt. jag menar allvar - sofia är riktigt ful. och jag tänker inte försöka förklara vad som händer på mellanbilderna. jag gränslar majas rygg.

jag blandade bål som sofia och maja drack alladeles för mycket av precis som alltid annars - #hög-på-socker.

sedan kom leo. han såg lite rädd ut.

och vi åt tacos med mina päron och det är inte så tragiskt som det låter eftersom vi pratade i halva meningar och skrattade tills vi fick tvättbräda.

leo förstod ingenting i och för sig.

det var lite läskigt för mobilen letade upp pinsamma dansbandslåtar och spelade dem på sonosen och alla trodde det var min spellista. sedan sjöng vi till spice girls och dansade asfult och det var ungefär då som oscar kom. han var rätt skeptisk men ändå. han fick bål. lite senare spottade han ut den.

jag skrattade åt leo och såg ut som en tjockis och maja visade sin snyggaste sida. jag skämtar inte - hennes fulhet är 100% naturlig. bilderna är oskarpa eftersom inegn fattar hur 5D fungerar, bara jag eftersom jag är så jävla smart. sista bilden är skarp - den tog jag.

sedan åt vi lakrits+hallon+polkagrisar, popcorn, visade bästa modernismfilmen som bara maja och jag opartiskt tycker är bra (det är vi som har gjort den), sedan drog vi vår näst bästa film "kvarteret skatan åker till laholm" - andra gången den veckan och efter det däckade vi i min säng och pratade om fula små saker till klockan var cirkus halv fyra. sofia somnade på riktigt - hon är en riktig tönt.

bättre avslut på 2012 är väl knappast möjligt.

stilig fader iklädd rödprickig fluga

bilden är inte arrangerad - det är liksom såhär de ser ut, i ärlighetens namn

barn högt och lågt. största barnet konverserade med minsta.

ganska seriöst samtal, antar jag

och min stora lillebror var favoriten och gick efter

"är man stor och stark måste man vara snäll" - han brottades alltså inte tillbaka

jag blev mamma

det är sant!

och bilden beskriver julen ganska bra.

jag vet att jag är snygg. och att barnen är bedårande.

min morbror superhjälten visade sitt happyface.

likaså hans drop dead gorgeous flickvän.

till sist bytte vi hem - såg på dålig film, frossade i paket och åt vit choklad med notpapper på.

jag vet att ni är imponerade.

Känns meningslöst att blogga utan att kunna visa er bilder. Från Skåne. På Skånehuset, på stenstallet och alla hästar som vunnit VM. På hagarna, backarna och hur vi åker fyrhjuling som galningar över vattendrag för att jaga hästar mitt i natten eftersom idioter skjuter raketer. Fast jag gillar raketer och det är lite mysigt att åka fort mitt i natten - nu när det gick bra med hästarna.

Jag tillbringar mina dagar på en hästgård tillsammans med mina fina. Vi äter popcorn till lunch, ser oändligt många filmer, beställer blommiga leggins, rider, åker fyrhjuling, fodrar och tar in och ut hästar. Surrar, diskuterar, dansar på soffstödet och äter förstaklassig trerätters. Somnar sent och lite mitt under dagen. Kan inte tänka mig bättre ställe att spendera lovet på.

Lovar er bilder från både julafton och nyårsafton och alla andra dagar. Fast mest lovar jag en saftig årsresumé. Till Maja i alla fall. Eftersom hon är den enda som riktigt uppskattar sådana inlägg.

Tills dess får ni (Maja) hållas med ett saftigt horoskop (eftersom jag slaviskt tror på sådant - not!). Fast, det låter ju som att 2013 kan bli ett helt okej år...

Bara älskar det där med sval yta, lugn och djup - hehe.

Nä, men helt ärligt - det ser ljust ut. Med det mesta. Jag hoppas hon är ful men i övrigt känns det bra. Inte speciellt poetiskt inlägg men det kommer kära vänner, det kommer!

jag torkar tårar utan handskar

lägger mig under ljusslingan

målar naglarna med glitter

låter tårkanalerna svämmas över

lyssnar på linneas lista

leo säger jag är guld

tänker på alla de som sagt att jag är deras bästa

som brutit löften

eller bara sagt men slutat visa

jag torkar tårar utan handskar

ber att hon skall flyga som en ängel över snövita ängar

som om bekymmer inte vore dina

torkar tårar utan handskar

och folk pratar som alltid vid sådana tillställningar men fan vad bra vi är.

vi tycker själva att det är det bästa vi har gjort.

finns säkert delade meningar om det.

sceniskt alltså.

det musikaliska kan man väl diskutera.

eller bara älska det - det gör vi!