Och det finns så mycket med hans mod och jäklar anamma som jag liksom så många inte kan låta bli att älska. På vägen dit pratar han om att alla mödrar inte kan skydda sina barn från allt, att man måste få stå på vägen och vänta, komma bort för att kunna komma hem igen och i uppförsbacken berättar han om att vara som korta paketsnören ihoprullade i en låda på vinden med texten "för korta för att kunna användas" inpräntad. Och på höjden talar han om kyrkan han växte upp i och deras syn på sex, att man inte kan ge tårtbitar till alla för då har man inte hela tårtan kvar när man väl träffar den rätta medan han själv tänkte att det är bäst att "äta hela tårtan på en gång för imorgon kommer grädden vara härsken" och han menar att alla oskulder, alla kategorier bara är till för en sak - att bli av med. Och det är så fruktansvärt fint, det där med uppmaningen om att slänga sig ut i allt och älska helt och fullt.

"Man får inte leva om sitt liv - det är det som är själva grejen."

Paul, Torka aldrig tårar utan handskar.

Men bästa är när han förbannar alla de där präktiga, bekäftiga Tommy- och Annikamänniskorna där ute i världen som vid varje givet tillfälle vill säga dig att "sådär kan man väl inte göra?" 

Jag önskar så förjordat att jag i resten av mitt liv får vara Pippi och cykla på cyklar utan hjul och slåss emot alla Tommy - och Annikamänniskor och inte bry mig när de tvättar bort fläckarna på lilla gubben,  påpekar att de vet att det är jag själv som gömt sockerdrickor i det ihåliga trädet,  menar att det är ohygieniskt att baka pepparkakor direkt på köksgolvet och med många exempel ur den medicinska litteraturen noggrant bevisar att en liten ärta inte alls hindrar mig från att bliva stur.

Fuck you right back, Tommy och Annika. 

För "det enda som sätter gränser i mitt liv är jag själv" och det känns så förbannat onödigt att begränsa sig i onödan.

Och i det hällande regnet måste jag stanna upp och se mig omkring på alla de blommor som viker sig under regnets tunga droppar och jag kommer på mig själv med att älska precis allt med just den stunden. Den vise mannens ord i mina pärldekorerade lurar, de tunga vattendropparna som tillsammans mörklägger och blöter hela min outfit och den där regnblomsterblandade doften som påminner mig om allt jag älskar med sommaren. 

Men kanske det vackraste av allt är ändå när han berättar om sina vänner. Som utan mänskliga rättigheter i det till synes så liberala Sverige fick leva med en påtvingad skam och inte finnas. Att de, som ingen trodde på eller ville ha att göra med, att de bar - när ingen annan gjorde det så bar de. Varandra. Bokstavligen. De bar varandra men också alla de som inte hade någon annan. Och vackrare har jag aldrig hört.

Och när inslaget med Kronprinsessan från gaygalan tidigare i vår går igång så ryser jag inte bara - jag gråter till orden om att vi ska torka varandras tårar med öppna händer och jag kan inte längre skilja mina egna tårar från regndropparna. 

Och är det någon jag tänker tillbe så är det Jonas Gardell.

Baserat på Jonas Gardells  Sommar i P1 22 juni 2013

Med citat ur boken "Torka aldrig tårar utan handskar"

 

Queen of Kammebornia

23 juni 2013 21:42

Ja! Jonas Gardell for president! Fina du. Och vilka härliga midsommarbilder :)

 

Marie

25 juni 2013 17:45

Ja, underbart att vara tillbaka hit igen, inte det bästa vädret hela tiden, men ack så skönt att vara tillbaka. Ska du ner på stan och kika in något till veckan för tillställningen som heter vecka 27 eller vad det är, för det är väl en större fest här?
kramar

http://myflowergirl.blogg.se

 

Linn

27 juni 2013 01:50

jonas är kung

http://linnlyback.webblogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

No 90 Kleist - till er tjänst No 90 Kleist men bara så ni vet - jag kommer rymma härifrån      Börjar någon slags tolkning på vad som senare kommer att bli startskottet på Glöm inte bort mig-serien. Fotar Terese med pappersblommor fastklistra...

För att jag är livrädd För att jag inte skrivit på så länge För att Maja fortfarande längtar   Jag jobbar med ångest liksom så ofta i juli, är besatt av allt som är orange och låtsas att det är fredag när det egentligen är måndag. Deklarerar ...

  Än finns det tusentals tårar kvar och de är dina att ge vem som helstDe är de dyrbaraste smycken du har så be aldrig om ursäkt igenPanikhänger med klassen, kan inte riktigt fatta att det kommer till ett slut. Allt är fint trots ett brev skrivet p...

  Where there is desire there is gonna be a flameWhere there is a flame someone's bound to get burnedBut just because it burns doesn't mean you're gonna dieYou've gotta get up and try     Tar mig igenom skolstressen och dansar min sista dansu...

  When we all had new Iphones but no one had no one to call...   Det där jag inte tror kan hända - händer. Och han där jag inte tror finns - finns. För det där jag inte tror - tror visst på mig.   Brighton, UK. Vi åker dubbeldäckar...