Direktlänk till inlägg 17 oktober 2011
Dag 16.
Vår sista sång.
"Nu skall vi spela en låt som heter Hjärter dams sista sång. Den handlar om första kärleken och om hur man tror att ingenting någonsin kommer kännas lika mycket igen.
Lars Winnerbäck skrev låten tio år senare, efter sin första kärlek och tja, det är väl så lång tid det tar att komma över... Om man nu någonsin gör det".
Ja, jag var kär.
Och ja, det var spännande, himlande, svindlande, skräck blandad med förtjusning och allt på samma gång.
Ja, jag minns.
Det är svårt att skriva objektivt om någonting sådant.
Som den första riktiga kärleken.
Men jag vill inte bli för privat.
Komiskt, tycker en del, och tänker, har hon inte redan sagt för mycket.
Men dessa människor kan historien bakom.
För er andra finns det ingen anledning att berätta.
Jag sparar er från det.
Men jag skall minnas en dag, precis som Winnerbäck.
Och göra någonting fint utav det.
Säkerligen skriva en låt.
Och inte alltid asvluta med att han sedan....
Nej, jag sparar er från det.
Men tiden har sin rätt att förändras där den går
Och den är hos dig nu och hos dig och din vän
Och jag skall aldrig mera lägga mig med huvudet mot ditt hår
Och aldrig älska dig igen
Och faktiskt, så känns det bra.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 |
12 | 13 | 14 |
15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 |
26 | 27 | 28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|