So I seek shelter under my blanket - finding friends in music and pictures
Trying to deny that - I miss you

December nights - they're so hard to go through
It's freezing outside - and people get colder tonight 

Even though my mind keep slipping away - to years that have past and are gone to stay
The feeling still stays the same

I keep your memory so close at heart  - and I keep rewinding the days before we fell apart
But I guess that good times never last

So I keep shelter under my blanket - reducing old friends to lyrics and memories
Trying to explain how - I miss you

I wonder how came this to be
You are still you and I'm still me
But we are as far apart as we'll ever be

what am I gonna do

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone, but it goes to waste
Could it be worse?

Jag minns förra året när vi skulle koka knäck.

Och kola och ischoklad och rischoklad och allt annat pyssel vi gjorde.

Jag minns att vi ville göra sådana där fina knäckstrutar, typ sådana:

<<Bildkälla>>

Så vi rullade och klistrade och tejpade en miljard små strutar av klippt bakplåtspapper.

Kreativa var vi och satte strutarna i, ja, just det, ljusstakar!

Inovativ - wasn't it?

Jag vette fasen om vi någonsin fick ut knäcken ur strutarna men ändå - jag hade kul i alla fall.

Det hade jag nästan jämt.

Så att säga!

Bild från mina tidiga år.

Superhjälten och jag på bild.

Antar att han försöker lära mig flyga?

Oavsett - vi bara måste älska't!!