Har varit ute och sprungit med två body guards. Som Gustav sa, "folk kommer tro att du är en sån där viktig person..." Min moder tyckte tydligen det var lite väl destruktivt att springa själv i skogen en lördagskväll - jaja.

Kände mig lite som typ kronprinsessan faktiskt där jag sprang med två cyklande muskelberg bakom mig - ja, jag säger då det!

Nu är jag i alla fall ren och fräsch igen och borde såå packa för imorgon efter jobbet skall jag tillbringa tvåhundrafemtio timmar på olika bussar för att sedan återförenas med dessa själar två hela nätter och en dag:

Och det ser jag väldans mycket fram emot.

Sofia skall tydligen skriva in mig på en kurs. Fint det där.

Och med det önskar jag er trevlig kväll.

Jahaja. Tydligen är det husvisning i huset mitt emot idag. Jo, det märkte jag när jag drog upp persiennen i morse, typ efter att jag precis vaknat och möttes av ett par på balkongen, någon meter ifrån mitt fönster. Hann täcka 'fuck my life' innan jag släppte ner insynsskyddet igen och tänkte 'ja, nu har de ju sett grannen i alla fall och därför kommer de aldrig köpa huset så jag kommer aldrig behöva se dem igen - okej, det kunde varit värre....jag kunde ju varit helt naken liksom....'

Ligger i soffan och frossar i fina strumpor på en hemsida som Fröken Å länkade mig. Blir alldeles lycklig!

Eftersom vi sitter, fel, halvligger i soffan, kliar oss under våra dubbelhakor och sjunger sådär osammanhängande på Dansa fastän, eller nä, vi låter som trumpeten, fast nä, försöker - i alla fall! Så kom vi på att vi måste göra någonting bättre för världen trots att solen inte skiner.

Tur att jag kom på att jag våldsamt gärna vill ha en sådan här klänning fast blå:

Så just därför skall vi dra ner på stan och kika och hoppas att klänningen råkar finnas i rätt storlek fast blå och så kan vi därmed känna oss nöjda med dagen för då har vi ju presterat någonting bra - right?

Lillebror sitter med sin favoritapp och börjar alla meningar med: "visste ni att..." och avslutar dem med extremt onödigt vetande.

Tjaa, det är väl lite så man chillar på livet...

Hade Terese och jag varit gifta hade hon utan tvekan varit det kvinnliga i vårt äktenskap. Jag hade stått för den manliga delen. Har hela dagen jobbat. Var hemma en timma och åt. Hon har under tiden diskat, lagat mat, bakat, handlat mat, gjort ärenden i lite affärer, hälsat på mig på jobbet och städat och stökat omkring. Och när dagen var slut kom jag hem, stannade i fem minuter innan jag cyklade iväg och sprang en runda. Hon sa att hon skulle börjat med maten när jag väl kom hem sen igen.

Haha. Och så var vi tillbaka på 50talet.

Bilden hade definitivt används som bröllopsfoto - japp!

(Är inte lite imponerad över hur högt jag hoppar.)

(Okej, sjukligt imponerad.)